Jag ser rubriker om problem i Järva. Jag hajar till. Järvafältet där jag harvade i ”lumpen” på Svea livgardes gamla övningsfält.

Minnesbilder dyker upp. Vi cyklade, marscherade och åkte skidor förbi gårdar som Husby, Akalla och Kista. Nattpulsning i snö upp till Säbysjön.

Det gick en stig från Kista gård i sank terräng. Ofta blev det den vägen tillbaka till kasernerna i Sörentorp. Alltid vått. Stigen fick namnet ”Kista kanal”.

Många generationer har nött Järvafältet under sin värnplikt. Det har skjutits massor med allehanda vapen. Vad jag vet har inte många kommit till skada.

Då man nu läser om Järva och att det skjuts så att människor dödas känns det som att något gått alldeles fel.

Hur blev det så?

Bengt