I dag subventionerar skattebetalare lån av pengar genom ränteavdraget. I takt med att Riksbanken höjer styrräntan kommer statens utgifter för ränteavdraget att öka. Enligt olika prognoser kan statens utgifter komma att landa på uppemot 45 miljarder kronor för i år – en betydande ökning jämfört med tidigare drygt 17 miljarder.

Dessutom tyder inget på att räntorna de närmaste åren faller tillbaka till de historiskt låga nivåer som rått under de senaste åren. Det är inte hållbart att välfärden får stå tillbaka till förmån för billigare bolån.

Ränteavdraget infördes i slutet av 1970-talet för att det skulle bli lättare för privatpersoner att låna pengar för att kunna köpa och äga sitt eget boende. I dagsläget innebär ränteavdraget att privatpersoner tillåts dra av 30 procent av sina respektive räntekostnader upp till 100 000 kronor per person, därefter 21 procent oavsett lånesumma.

Detta system har gjort det väldigt förmånligt att låna pengar vilket i sin tur bidragit till rekordhöga prisökningar på bostäder och skyhöga trösklar för att komma in på bostadsmarknaden, särskilt för unga vuxna. Ett generöst ränteavdrag tillsammans med en låg fastighetsavgift förvärrar situationen och ökar ojämlikheten i vårt land.

Ränteavdraget gynnar till största del höginkomsttagare. Enligt SCB går 80 procent av avdraget till landets höginkomsttagare och den rikaste tiondelen av befolk­ningen får hela 20 gånger mer i ränteavdrag än den fattigaste tiondelen.

Det är dessutom inte konsekvent att å ena sidan subventionera ränteavdrag från statligt håll och uppmuntra människor att låna pengar, å andra sidan vilja minska den ständigt ökande skuldsättningen hos svenska hushåll, som är näst störst i Europa. Därför behöver ränteavdraget på sikt successivt fasas ut.

Det vore däremot inte ansvarsfullt att göra det mot bakgrund av dagens situation. Detta eftersom vi befinner oss i ett läge med stundande lågkonjunktur och kraftigt stigande räntor på kort sikt som sammantaget innebär allvarliga ekonomiska utmaningar för många hushåll.

Trots det, får vi inte blunda för rådande situation och behöver redan nu införa begränsningar i ränteavdraget. Dessa ska riktas mot de största låntagarna. Därför vill Stockholms läns SSU-distrikt att det så snabbt som möjligt, i ett första steg, införs ett tak på ränteavdraget.

Ett tak på ränteavdragen skickar inte bara en signal om att mångmiljonärer ska kunna stå för sina egna bolånekostnader, utan frigör statliga medel för att öka investeringarna i vår gemensamma välfärd, som får stå tillbaka i en mycket ansträngd tid.

Det är varken rimligt eller försvarbart att svenska skattebetalare ska stå för villaägarnas ränteavdrag på bostäder värda tiotals miljoner kronor.

Undersköterskan ska inte betala för bankdirektörens bolån, det är osunt och orättvist. Inför ett tak. Nu.

Sarkis Khatchadourian

ordförande Stockholms läns SSU-distrikt

Björn Friberg

kassör Stockholms läns SSU-distrikt