Som jag tidigare konstaterat så delade Telge nät under 2019–2021 ut 500 miljoner kronor i koncernbidrag. I januari 2023 höjde Telge nät sina taxor. ”Fjärrvärme” höjdes med 4,8 procent, ”elnätnyttjandet” höjdes med cirka 10 procent och ”vatten och avlopp” höjdes med 25–30 procent. Snittökningen utifrån respektive verksamhets omsättning blir ungefär 9 procent. En i mina ögon stor ökning.

Telge näts ordförande Göran Karlsson (M) har i nyhetsartikeln, ”Därför kan Telge nät höja priset och göra vinst – samtidigt”, kommenterat och försvarat koncernbidragen och prisökningarna. Jag har några kommentarer och invändningar mot det Göran Karlsson säger i artikeln:

1) ”De (koncernbidragen) ska inte föras över till kommunen. De ska ligga kvar i koncernen för investeringar” säger Göran Karlsson. Karlsson varnar för framtida kostnader för investeringar i el- samt vatten- och avloppsnät. Det uttalandet står i rak motsats till det yttrande som styrelsen för Telge nät lämnade i årsredovisningen för 2021: ”Styrelsens uppfattning är att det föreslagna koncernbidraget därmed inte hindrar bolaget från att fullfölja sina förpliktelser på kort och på lång sikt, inte heller att fullgöra erforderliga investeringar”.

Jag kan inte göra någon annan tolkning av styrelsens yttrande än att Telge näts dåvarande styrelse (som Karlsson ingick i) bedömer att de pengar som lämnas i koncernbidrag inte behövs för framtida investeringar i bolagets verksamheter.

2) För min del spelar det ingen roll om pengarna ligger kvar i koncernen eller om de förs över till ägaren kommunen, detta oavsett vilka behjärtansvärda ändamål pengarna används till. Min uppfattning är att överskott som uppstår i en monopolverksamhet som har till syfte att förse Södertäljes invånare och företag med el, vatten, avlopp och fjärrvärme ska stanna kvar i bolaget och komma Telge Näts kunder tillgodo och inget annat.

3 Karlsson pekar på att storleken på koncernbidragen styrs uppifrån: ”Vi har ägardirektiv som styr bolagen och där har vi marginaler som väntas att varje bolag ger”. Om man läser ägardirektivet för 2020–2022 finns följande långsiktiga avkastningskrav för respektive verksamhetsgren i Telge Nät: 1,7 procent för vatten och avlopp, 3,0 procent för elnät, 7,5 procent för fjärrvärme och 10,6 procent för bredband. Applicerat på perioden 2019–2021 blir då avkastningskravet utifrån omsättningen följande:

• Vatten och avlopp, 10 miljoner kronor.

• Elnät, 25 miljoner.

• Värme och kyla, 126 miljoner

• Stadsnät, 21 miljoner

Summa, 182 miljoner kronor. Jämför det med det utbetalade koncernbidraget på en halv miljard, Telge näts koncernbidrag för perioden 2019–2021 överstiger alltså ägarnas avkastningskrav med 318 miljoner kronor. Det är med andra ord pengar som Södertäljes invånare och företag betalat ”för mycket” eftersom det enligt Telge näts styrelses uttalande ovan inte bedöms behövas för att Telge Näts ska fullgöra bolagets verksamhet vare sig på kort eller lång sikt

4) Ett annat ägardirektiv är ”Telge Näts taxor ska vara utformade på ett långsiktigt hållbart sätt”. Min tolkning är att man inte ska ha taxor som ”åker berg- och dalbana” utan vara jämna över tid med små prisjusteringar när så är nödvändigt för att förenkla Södertäljebornas ekonomi. Vad skulle annars en ”hållbar taxa” vara?

De 318 miljoner kronor som översteg avkastningskravet och delades ut under 2019–2021 borde behållits i bolaget och använts till att mildra kommande års taxehöjningar. Det är ändå Södertäljes invånare och företag som betalat dessa pengar.

Det ska bli mycket spännande att se 2022 årsresultat. Gör Telge nät vinst? Kommer man i så fall att dela ut koncernbidrag till ägarna? Eller kommer Telge näts kunder att få ”återbäring” på samma sätt som Svenska kraftnät nu kommer att betala tillbaka intäkter, som det inte finns någon egentlig kostnad bakom, i form av ett elprisstöd?

Och vad säger Södertäljes politiker, det är ändå de som i slutändan bestämmer hur Telge nät ska agera. Det är Södertälje kommun som via sitt ägande i Telgekoncernen också äger Telge Nät.

Peter Wittzell