Utan tvekan har LT:s artiklar om missförhållandena på Södertälje kommuns äldreboenden, både för personalen och de boende, berört. Det är på många sätt anmärkningsvärt hur människor blir behandlade i Södertälje – oavsett om de är hårt ansatta anställda eller drogade dementa.

För pluskunder och prenumeranter [+]: Dementa drogas och lämnas ensamma för att dö – nu slår vårdpersonalen larm

En sak som slår en är den oflexibla schemaläggningen där de anställda bara får korta sammanhängande ledigheter och är i tjänst mer än varannan helg. Detta i kombination med den underbemanning som personalen vittnar om sätter naturligtvis spår. Till slut säger kroppen ifrån.

För dig som är pluskund [+]: Trots larmet från de anställda: ”Södertälje har god kvalité i sin äldreomsorg”

I det sammanhanget är det intressant att veta att Socialstyrelsen har arbetat fram bindande regler för bemanning på äldreboenden med dementa. Socialstyrelsen ansåg i utredningen att de dementas behov – inte personaltätheten – skulle vara styrande i äldreomsorgen.

Bland de föreslagna kraven fanns:

• Varje socialnämnd ska se till att samtliga särskilda boenden där personer med demenssjukdom bor har tillräckligt med personal för att ge varje individ den hjälp han eller hon behöver.

• Socialnämnden är skyldig, för att kunna veta hur mycket personal som är tillräckligt, ta reda på vilka insatser varje enskild individ behöver. I nämndens beslut ska framgå vad insatserna får för praktisk betydelse för den enskilde.

• Skärpta och regelbundna kontroller av alla demensboenden, både privata och offentliga, för att kunna tillse hur varje enskild person har det och om personalen räcker till.

• En boendeenhet med dementa personer får aldrig lämnas obemannad.

Det var ord och inga visor från Socialstyrelsen. En sådan föreskrift är icke förhandlingsbar – och landets kommuner skulle ha blivit tvingade att noggrant studera de äldres behov och anpassa bemanningen efter det.

Skriver "skulle ha blivit ..." eftersom hela förslaget hamnat i runda arkivet – den nuvarande regeringen, med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, satte stopp. Utredningen var klar 2012 och utkastet skickades på remiss. Men efter valet, i januari 2015, togs beslutet att föreskrifterna om bemanning på demensboenden inte längre ska användas.

Läs Tomas Karlsson: Mörkret har lagt sig över Södertäljes äldreomsorg

Skälet är det gamla vanliga: pengar. Skärpta krav på högre bemanning kostar. Och då ansåg man i Rosenbad att den kostnaden skulle kommunerna och staten (för statliga anslag skulle givetvis ha kunnat bli aktuellt) slippa.

Läs också [+]: Medarbetare på Tallhöjden får panikångest på jobbet: ”Vågar inte prata med media”

I stället för den tydliga och långtgående uppstramningen av demensvården som Socialstyrelsen föreslog valde regeringen 2016 att göra en förändring i socialtjänstförordningens andra kapitel. Den nya paragrafen slår fast att det på demensboenden ska "... utifrån den enskildes aktuella behov, finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Den boende ska ges det stöd och den hjälp som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa".

I princip är det att förtydliga det ansvar som kommunerna redan hade. Och ett sätt att komma undan alla tankar på att generellt få en högre personaltäthet.

För äldreboendena i Södertälje är det att beklaga att regeringen gjort som den gjorde. Ännu tydligare direktiv utifrån kring bemanningen skulle kunna göra verklig skillnad i vardagen på Heijkensköldska, Tallhöjden och alla de andra kommunala enheterna.

► Ladda ner LT:s nyhetsapp gratis till din Iphone här eller till din Android här